Medicinsk kommentar författad av Mikael Landén, professor, universitetssjukhusöverläkare, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,  publicerad 2019-10-11 i Läkartidningen.

”Huvudbudskap
Diagnosen könsdysfori hos unga har ökat mer än 20 gånger på 10 år. 
Det finns lång erfarenhet av förändring av könstillhörighet för en noga selekterad grupp, men för dem som tillkommit i dagens vidare grupp är långtidsresultaten okända. 
För att inte skada bör vården överväga om irreversibla åtgärder endast bör göras inom ramen för kliniska studier.”

Ingress
”I min avhandling om transsexua­lism från 1999 [1] gjorde jag en poäng av det stabila antalet ansökningar om ändring av könstillhörighet under de förs­ta 20 åren efter det att lagen om fastställande av könstillhörighet trätt i kraft. I genomsnitt ansökte 11,6 personer per år om ändring av könstillhörighet 1972–1992. På 2010-talet förändrades detta radikalt. År 2018 ansökte 446 personer om ändrad könstillhörighet. Bland unga personer (under 20 år) är förändringen än mer dramatisk (Figur 1). ”

Utdrag
”Vad orsakar ökningen?
Vad kan förklara ökningen av könsdysfori hos unga? Skäl som ofta framförs är ökad tillgång till information via internet, minskad stigmatisering och borttagan­det av kravet på sterilisering vid ändring av könstillhörighet i Sverige. Alla är osannolika. Användandet av internet var utbrett 2007, mediernas rapportering om transsexualism har varit omfattande under decennier, vi fann redan 2000 stor tolerans mot transsexuella [6], och ökningen av antalet unga med könsdysfori ses internationellt [7]. 

Ett alternativ är kulturbunden psykologisk smitta. Om personer i tidiga tonår uppmuntras att fundera över sin köns­identitet och undervisas om att könsdysfori är en normalvariant är det inte osannolikt att vissa ungdomar riktar sitt identitetssökande mot just könsidentitet. Sådant sökande kan spridas snabbt i sociala nätverk, vilket beskrivits för en rad andra fenomen som bulimi, suicid (ökar då kända personer eller någon man känner tagit sitt liv), rökning, fetma med flera [8]. 

Den ökade användningen av sociala medier sammanfaller i tid med ökningen av könsdysfori [9] och kan ha faciliterat spridningen i sociala nätverk. Autismspektrumtillstånd förefaller vanligare hos personer med könsdysfori [10], och kanske är det personer som är mer känsliga för sådan påverkan.”

Läs hela artikeln via Läkartidningen.